I 43 procent av de villor och fritidshus med krypgrund som Anticimex besiktigar upptäcks någon form av fukt- eller mögelskada på just krypgrunden. Det betyder att närmare 300 000 av Sveriges småhus kan vara skadade. I de flesta fallen upptäcks skadan först när huset ska säljas och reparationskostnaden drabbar den enskilde husägaren. Det finns dock åtgärder att vidta för att själv förebygga skadorna.
Anticimex har sammanställt en rapport med statistik från 50 877 besiktningar av småhus i hela landet, genomförda från 1 januari 2018 till 31 oktober 2019 i samband med ägarbyten. Kartläggningen visar tydligt att det finns ett utbrett problem med fuktskador i krypgrunder, eller torpargrunder som är en äldre variant av krypgrunden.
I 43 procent av småhusen med krypgrund upptäckte Anticimex besiktningstekniker en fukt- eller mögelskada på just krypgrunden som behöver åtgärdas. Och det är många husägare som berörs, det är en vanlig grundläggning som är enkel och prisvärd att bygga. I Anticimex statistik har 32 procent av de besiktigade husen krypgrund. I och med att det finns drygt 2 miljoner småhus i Sverige, så finns det uppskattningsvis 650 000 krypgrundshus. Om 43 procent av dem är skadade så kan närmare 300 000 husägare vara drabbade.
– Krypgrund har vissa fördelar, men på grund av själva konstruktionen så blir det lätt fuktskador, säger Veikko Räihä, husexpert på Anticimex.
– Därför är det viktigt att ägare av krypgrundshus lär sig vad man ska göra för att förebygga skador. Vidtar man rätt åtgärder kan man lugnt köpa, bygga och bo i ett hus med krypgrund.
Perfekt klimat – för svamp och mögel
Fuktproblem uppstår eftersom den svala krypgrunden ventileras med uteluft. Under sommaren och hösten tränger varm uteluft in genom ventilerna i den kalla grunden. Den varma luften kyls ner när den möter den svala grunden, den relativa luftfuktigheten stiger och kondens kan bildas. Resultat blir ett perfekt klimat för svamp och mögel.
– Fuktskadorna i krypgrunden upptäckts ofta först när huset ska säljas och vi kommer för att göra en överlåtelsebesiktning, säger Veikko Räihä.
– En annan otrevlig överraskning för husägarna är att de traditionella hem- och villaförsäkringarna oftast inte täcker kostnaderna för reparationerna, eftersom krypgrund klassas som en riskkonstruktion. Men med rätt åtgärder kan man undvika att hamna i den här situationen.
En viktig åtgärd är att kontrollera sin krypgrund två gånger per år. Ju tidigare man upptäcker skador, desto lägre reparationskostnader. Just nu är en bra tidpunkt för kontroll eftersom det är på sensommaren som luftfuktigheten är som högst i grunden. Sedan kan det hända saker under året, rör kan gå sönder och smältvatten kan rinna in, så man bör kontrollera ytterligare en gång per år.
Tecken att vara uppmärksam på är lukt i bostaden eller i krypgrunden, synliga angrepp av mögel eller fuktiga sidoväggar i krypgrunden. Misstänker man fuktskador ska man kontakta en expert som besiktigar grunden. En annan viktig åtgärd är att installera en permanent avfuktare som håller fuktigheten på sådan nivå att tillväxt av mögel inte blir möjlig.
– En fördel med krypgrunden är att skadorna är lätta att upptäcka, så det går alldeles utmärkt att kontrollera grunden på egen hand, säger Veikko Räihä.
– Sen kan det vara svårt att bedöma omfattningen av skadorna själv, eftersom fukt och mögelangrepp inte alltid syns för blotta ögat. Så vid minsta misstanke om fukt ska man kontakta en expert.
Anticimex rapport visar även att fuktskador i krypgrunder är vanligast på hus byggda mellan 1950 och 1999, där vartannat hus har en skada. Bland nya krypgrundshus byggda på 2000-talet har 29 procent av husen redan fått en fuktskada i grunden.
Det finns även skillnader mellan länen i Sverige i hur vanligt förekommande skador i krypgrunder är. Skillnaderna kan förklaras av olika klimatförhållanden i landet. Fuktig luft tillsammans med hög lufttemperatur under längre perioder bidrar till fukt- och mögelskador i krypgrunder. Värst drabbade är Hallands, Västra Götalands och Kalmar län.
Källa: Anticimex
