I hundratals år har Bohus fästning tornat upp sig över Göta älvs norra utlopp och utgjort en av Västra Götalands viktigaste försvarsposter. Idag är endast ruinen kvar, men fästningens historiska betydelse och mäktiga siluett har gjort den till ett populärt turistmål som varje år lockar tusentals besökare. Eftersom byggnaden sedan länge klassas som ett byggnadsminne ansvarar Statens fastighetsverk för bevarandet. Till sin hjälp med att underhålla, tillgängliggöra och utveckla fästningen som besöksmål har de sedan 2007 utsett slottsarkitekten Allan Ahlman. Under många år innebar uppdraget ständiga resor till fästningen, tusentals fotografier och omständliga processer för att planera åtgärder.
– Det är en väldigt stor ruin med över 26 000 kvadratmeter stenytor och 22 meter höga murar, vilket gjorde det svårt att få en ordentlig överblick och en exakt förståelse för storleken på ytor, djup och avstånd. Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger Allan Ahlman, slottsarkitekt på Ateljé Arkitekten, och fortsätter:
– Jag behövde hitta ett sätt att effektivisera processerna och skapa förutsättningar för att kunna arbeta mer långsiktigt med vård, underhåll och utvecklingen av fästningen som turistmål.
Slottsarkitekt Allan Ahlman.
Drönarskanning av fästningen
Efter en tids sökande kom Allan Ahlman i kontakt med det svenska företaget Swescan, som under hösten 2022 skannade fästningen med hjälp av drönare och kroppsburen laser. Det högupplösta materialet presenteras i kartportalen Sweportal, där användaren kan se allt från översiktskartor till högupplösta detaljbilder av fästningens alla delar samt information om höjdskillnader, ytarealer och avstånd. Portalen gör det möjligt att inspektera fästningen på distans, ta fram ritningar och planera underhåll med stor frihet.
– Det har gett oss helt nya möjligheter att göra ett bättre och mer effektivt arbete. Förut kunde det ta veckor att göra mätningar för att planera vårdinsatser, särskilt på otillgängliga delar av fästningen, medan det nu kan göras på några timmar. Många mätningar tar bara några minuter. Dessutom kan vi markera platser där vi identifierar sprickbildningar eller andra risker – det har vi gjort på ett femtiotal ställen. Det hjälper oss att ligga steget före och upptäcka problem tidigt. Just nu använder vi portalen för att förbereda rivningen och återuppbyggnaden av ett torn som annars riskerar att rasa, säger Allan Ahlman och fortsätter:
– Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.
En nulägesbild för framtiden
Den digitala kopian fungerar också som en minnesbild för eftervärlden om fästningen av någon anledning skulle utsättas för större skador. Efter att Notre-Dame brann 2019 kunde den franska katedralen återställas efter att ha laserskannats 2010. Skanningen hade gjorts i ett helt annat syfte, men var avgörande för att möjliggöra en detaljerad återbyggnad.
– Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat. Som slottsarkitekt har jag ansvar för underhållet av flera historiska byggnader, bland annat Läckö slott, som vi planerar att skanna tillsammans med Swescan inom en snar framtid. Den här tekniken är ett otroligt redskap – både för att bevara historiska byggnader och för att uppleva dem på ett helt nytt sätt, avslutar Allan Ahlman.
Källa :
